Hur blir våra resultat bestående?

Naturligtvis kommer vårt projekt att utvärderas i en summativ utvärdering, som andra ESF-finansierade projekt.

En sådan utvärdering kommer att visa hur väl vi nått de mål som slagits fast i ansökan. Förhoppningsvis har vi då lyckats uppfylla det som har sagts. Men på längre sikt… Vad är det som talar för att inte Jämbredd kommer att gå projektdöden till mötes? Flera saker faktiskt.

En viktig faktor är att de deltagande organisationerna gjort ett åtagande då de har bestämt sig för att delta i projektet. De har bestämt att de vill driva ett förändringsarbete mot en mer jämlik och mångfaldsorienterad organisation. En del av dem tar sin utgångspunkt i ett redan påbörjat jämställdhetsarbete. Andra börjar med en kartläggning för att identifiera och arbeta med andra eller flera diskrimineringsgrunder. De har goda skäl, eftersom diskriminering är odemokratiskt, inhumant och oetiskt.

Diskriminerande verksamheter är också utvecklingshämmande för samhället. I vårt starkt tillväxtorienterade samhälle är det fler och fler som inser att diskriminering knappast gynnar tillväxt, snarare det motsatta (jag kommer att återkomma till detta i senare blogginlägg).

Eftersom vi arbetar med kunskapsutveckling ser jag med tillförsikt fram emot en bestående effekt av vårt projekt. Utbildningarna drivs enligt en modell för aktionsforskning. Aktionsforskning är en interaktiv process mellan forskare och praktiker som syftar till att åstadkomma förändring. Aktionsforskningen tar sig tydligast i uttryck i forskningscirklarnas arbete. Kunskapsutvecklingen sker där i samspel mellan forskare och deltagare och det är frågor som är kopplade till deltagarnas vardag, deras inre dilemman och frågor kring mångfalden som står i fokus.

Forskarens roll är att leda processen framåt då deltagarna söker svar på sina frågor. De borgar för ett systematiskt och ”vetenskapligt” arbete. Forskningen blir här en medaktör i förändringsarbetet, inte med pekpinnar och politisk korrekthet utan med nyfikenhet som ledord!