tisdag 4 maj 2010

Dags att summera - och hitta nya vägar


Djupsamtalen med modersmålspedagogerna (mmp) är värdefulla. De ger möjlighet att styra projektet efter individuella behov.

De ger besked om vart projektet är på väg, och om det har någon effekt. Alla jag talat med har intygat att mycket har hänt. Ibland kommer kritik, ibland förslag. I veckan hade jag två samtal. Den ena sade: Du påverkar väldigt mycket dom som är blyga. Den andra sade: Jag ser att det som händer på förskolorna kan hjälpa oss att fortsätta själva. Drygt halva gruppen återstår.


Denna vecka har vi kallat de tio pilotförskolornas chefer till överläggning: Vi kommer att diskutera de mätningar vi gjorde i början av projektet. Dessa ger underlag för att diskutera läget per förskola. Utifrån lägesrapporterna kommer vi att planera hur vi går framåt. Mycket av höstens arbete beror på denna dag, inräknat arbetsmiljöfrågorna.

Slutkonferensen då – 12 maj 2011? Jo, det har hela tiden funnits idéer till dess innehåll. Nu börja konturerna av ett program synas. I veckan har jag fått löfte från Skolverket att medverka. En mmp har lovat berätta en fantastisk språkhumorhistoria – ett ord jag skapat. Vi kommer att presentera vägledningar för olika områden av förskolans arbete. Vi kommer att ha dokumenterat pedagogiska landvinningar. Några mmp får presentera gjorda genombrott, för att illustrera vad som hänt mentalt med mmp – som individer och som yrkeskår. Ledningens roll behöver dock filas på – men det kommer. Somligt förblir hemligt.

Nu är tid att mejsla fram ett nytt projekt. Det finns flera spår, förutom att projektets resultat måste slussas in i ordinarie verksamhet. Mmp:s indelning i arbetsgrupper är ett bra redskap för bearbetning av viktiga frågor. Konstkompassen kommer att föreslås samarbete med en extern aktör. Föräldragruppen kommer att ha kontakt med öppna förskolan. I veckan har jag öppnat för ett samarbete mellan Barnkonventionsgruppen och kommunens arrangörer av höstens Barnrättsvecka. Så projektets syfte att tydliggöra mmp:s kompetens börjar uppnås.

Vi har fyra huvudstrategier!


Det krävs ansträngning redan att arbeta med likabehandling. Området är politiskt korrekt, men fastnar just därför ofta i förträfflighetens oförändring.

Därför krävs stor ansträngning för att bryta motstånd. Hur bryter man ny mark, och skapar processer av rannsakan och medvetandegörelse?


Min erfarenhet är att projekt lätt blir ett entusiastiskt irrbloss i ett mörker av ovilja. Organisationen vill inte ärva dess landvinningar. Vårt projekt Kulturklang vill inte hamna i denna fälla. Därför har vi tytt oss till fyra huvudstrategier. En är att satsa hårt på förankring, vilket vi skrivit om. En är att stärka kollegialiteten mellan olika funktioner. En tredje är att utveckla föräldrainflytandet. En fjärde är att bruka särskild metodik.

Vår metodik är avpassad för att blottlägga känsloladdade, tabuerade och obearbetade maktstrukturer, och kopplad till projektets syfte att bända loss personal från vardaglig assimilation, och bana väg för ett nytt ”tänk”, så att modersmålspedagogerna (=mmp) erövrar starkare självkänsla, tydligare plats i organisationen och en vidgad yrkesroll.

Vi har övertygat ESF att låta oss ha internat. Dessa skapar möjlighet att sätta igång och ro iland komplicerade och laddade processer. Eftersom alla är samlade under kväll och natt kan saker gro i det undermedvetna. Ett internat behövdes för att bearbeta Israels invasion i Gaza – med bl.a. handledning mitt i natten. Som projektledare räknar jag med effekten på sikt.

En andra metod är att jag har djupsamtal med varje mmp. I cirka 130 minuter samtalar vi om vad projektet betyder för var och en. En ovärderlig investering.

Ett tredje exempel är att mmp lotsas genom djupa och delvis smärtsamma processer med hjälp av estetiska upplevelser; musik, dikt, konst. Här kunde vi ”hösta in” mycket mer, om inte våra ramar vore så strama. Denna metod är krävande, men lönsam.

För att främja kulturell likabehandling måste man kunna trolla. Min förhoppning är att ESF öppnar för erfarenhetsutbyten. Då har jag mycket att berätta.

Finsk avdelning en väg till kulturell likabehandling


Projekt Kulturklang är både ambitiöst och komplicerat. Därför behövs processer av förankring. Projektets frukter behöver överföras till ordinarie verksamhet.

Hittills har projektet uppnått legitimitet i högsta ledningen. Detta betyder att det vi uppnår kommer att spridas i organisationen, t.ex. det vi kommer fram till om inskolning, temapedagogik och högtidsfirande.


Även själva tänket - alltså ett djupare perspektiv på språk- och kulturutveckling - behöver spridas. Där gäller det att knyta till redan befintliga processer. I Uppsala handlar detta bl.a. om att koppla likabehandling till allas uppdrag att främja hållbar utveckling. En annan process, som redan inplanterats i verksamhetsutvecklingen, är budskapet om en synvända, vilket bl.a. handlar om att flytta blicken från barns brister till dess potential – och till organisationens brister att ta vara på barns, personals och föräldrars potential. Detta sammanfaller perfekt med den grundsyn om människan, kunskapen och yrket som projektet bejakar.

Ambitionen är att skapa en didaktisk medvetenhet hos de olika personalgrupperna, så att de bättre kan samarbeta. Ett tema som organisationen alltmer betonar är konkurrenskraft, vilket vi hela tiden knyter an till. Modersmålspedagogerna behöver bevisa sin kvalitet, så de inte sköljs bort av nästa sparbeting, eller av konkurrerande aktörer på marknaden.

Jag har redan skrivit om hur allt obearbetat hamnar i knä på projektet, vilket jag vill vända till vår fördel. T.ex. har vi satt igång processer som stärker personals förmåga till pedagogisk dokumentation och didaktisk reflektion. Jag skrev förra gången om att vi bidragit till att bana väg för en finsk avdelning. I nuläget är detta säkrat, och ett pressmeddelande skickats ut. Till hösten startar en helt ny finsk avdelning. På mitt förslag har kommunens ansvariga etablerat kontakt och förhandling med den finska minoritetens föräldrarepresentanter. Redan med detta resultat är projektet en framgång för kulturell likabehandling. Mer är på väg.