Bara starka män på reklambilderna

Har du en favoritplats? Många av oss har favoritplatser som vi gärna reser till och längtar till. Har du tänkt på att platskänslan kan vara verktyg för att driva politiska såväl som ekonomiska processer?

I svenska kommuner och i regioner runt om i Europa läggs idag stora resurser på bilder av platser som ska locka inflyttare, turister och företag eller för att få människor att samlas kring en gemensam identitet.

Platsmarknadsföringens bilder är ofta hårt retuscherade. Platserna blir ofta till förväxling lika varandra. Inte sällan är det frågan om exkluderande platsbilder. Ibland är exkluderingen tydlig. Ibland är den mer svårfångad och dold. Låt mig ge ett exempel på det senare, hämtat från den gamla industriregionen Bergslagen. Processerna är inte unika för just där. Vi hittar liknande stereotypa bilder och liknade exkludering på andra platser, i Sverige och i andra länder.

Från 1970-talet, i samband med en tillbakagången för basindustrin, blev Bergslagen närmast synonymt med ordet kris. Krisbilden speglar å ena sidan en realitet, men å andra sidan är det en mycket fördomsfull bild som utmålar regionen och befolkningen som hopplöst efter i utveckling och nytänkande. En ny bild för att stärka regional identitet och för att göra regionen attraktiv igen ansågs därför som nödvändig. En motbild, byggd på en historisk berättelse om hårt arbetande män, skapades. Dessa (stål-)män är ryggraden i bilden. Om kvinnor sägs nästan ingenting – det är precis som om de inte finns!

Överdrifter av mäns betydelse är inte ovanligt då historia skrivs och berättelser om platser, regioner och nationer vävs. Mäns berättelser och mäns historia utgör nästan uteslutande det stoff på viket identitet ska byggas. Maktdimensionen finns med i konstruktion av identiteter och bilder på alla geografiska skalnivåer.

Liksom på andra platser och regioner runt om i Europa sker idag en välplanerad symbolisk förnyelse av Bergslagen, som framställs som en region för upplevelsekonsumerande turister och inflyttare.

Upplevelser ger jobb – viktigt för Bergslagen! I min avhandling visar jag att upplevelseindustrin är en viktig sektor för utomeuropeiska invandrare i regionen eller – mer korrekt – utomeuropeiska invandrare är viktiga för upplevelsesektorn. De utgör den största andelen av inflyttade upplevelseföretagare. Dessutom är invandring viktig för tillväxt och utveckling i hela näringslivet. Men, i platsmarknadsföringen och i den nya bilden av Bergslagen är invandrare mycket sällsynta – det är precis som de inte finns!

Att locka invandrare – en framtidsfråga

Vem är jag? Jag har min bakgrund i skolans värld. Jag är samhällskunskaps- och geografilärare i botten. Jag har arbetat inom Migrationsverket en kortare period och kommer senast från en forskarutbildning i kulturgeografi. Det var i samband med att jag disputerade i höstas, som jag sökte jobbet som projektledare för JämBredd.

Man kan tycka att det är länkarna mellan det område där jag är ”expert” och mångfald är otydliga. Därför känner jag att jag behöver tydliggöra dem en smula. Mitt forskningsintresse är riktat kultur och upplevelser som faktorer för social och ekonomisk utveckling i landsbygden och på mindre orter.

Vi har idag ett mycket starkt fokus på städer, stora städer, som platser för arbete och utveckling inom dessa områden. Ekonomer pratar gärna om Creative Cities och menar då oftast Stockholm eller möjligen Malmö-Köpenhamnregionen.

Men en stor del av befolkningen bor fortfarande utanför storstadsregionerna och många anser att landsbygden och mindre städer har viktiga värden som inte storstaden har. Det gäller inte minst den växande natur- och kulturarvsturismen som räknas som en viktig del av den svenska upplevelseindustrin.

Den ökande turismen och den växande upplevelseindustrin bidrar till att förändra landsbygden. De lokala resurserna i denna tillväxtsektor, kulturen och kulturarvet, förändras genom ett ökande globalt inflöde av nya uttryck samt nya sätt att värdera och använda naturen. Inte minst sker förändring genom att utlandsfödda väljer att bo och verka i mindre städer och på landsbygden i Sverige.

I min avhandling har jag undersökt sysselsättningsförändringar i den gamla industriregionen Bergslagen. Denna visar att invandringen står för en väsentlig del av tillväxten inom det som kallas upplevelseindustrin. Det är inte svårt att se att dessa invandrare bidrar till förnyelse och till utveckling inte bara inom upplevelseindustrin, utan för hela regionens näringsliv.

Att kunna locka och behålla invandrare är en allt viktigare framtidsfråga för många samhällen på den svenska landsbygden. Här finns dock flera hinder och motstånd, inte sällan subtila och svåra att se. Jag ska ge exempel på detta i kommande blogginlägg.

Hur blir våra resultat bestående?

Naturligtvis kommer vårt projekt att utvärderas i en summativ utvärdering, som andra ESF-finansierade projekt.

En sådan utvärdering kommer att visa hur väl vi nått de mål som slagits fast i ansökan. Förhoppningsvis har vi då lyckats uppfylla det som har sagts. Men på längre sikt… Vad är det som talar för att inte Jämbredd kommer att gå projektdöden till mötes? Flera saker faktiskt.

En viktig faktor är att de deltagande organisationerna gjort ett åtagande då de har bestämt sig för att delta i projektet. De har bestämt att de vill driva ett förändringsarbete mot en mer jämlik och mångfaldsorienterad organisation. En del av dem tar sin utgångspunkt i ett redan påbörjat jämställdhetsarbete. Andra börjar med en kartläggning för att identifiera och arbeta med andra eller flera diskrimineringsgrunder. De har goda skäl, eftersom diskriminering är odemokratiskt, inhumant och oetiskt.

Diskriminerande verksamheter är också utvecklingshämmande för samhället. I vårt starkt tillväxtorienterade samhälle är det fler och fler som inser att diskriminering knappast gynnar tillväxt, snarare det motsatta (jag kommer att återkomma till detta i senare blogginlägg).

Eftersom vi arbetar med kunskapsutveckling ser jag med tillförsikt fram emot en bestående effekt av vårt projekt. Utbildningarna drivs enligt en modell för aktionsforskning. Aktionsforskning är en interaktiv process mellan forskare och praktiker som syftar till att åstadkomma förändring. Aktionsforskningen tar sig tydligast i uttryck i forskningscirklarnas arbete. Kunskapsutvecklingen sker där i samspel mellan forskare och deltagare och det är frågor som är kopplade till deltagarnas vardag, deras inre dilemman och frågor kring mångfalden som står i fokus.

Forskarens roll är att leda processen framåt då deltagarna söker svar på sina frågor. De borgar för ett systematiskt och ”vetenskapligt” arbete. Forskningen blir här en medaktör i förändringsarbetet, inte med pekpinnar och politisk korrekthet utan med nyfikenhet som ledord!

Sprider kunskap i mångfaldsfrågor

Sedan september 2009 arbetar jag som projektledare för JämBredd. Väldigt kortfattat ska jag beskriva vad vi gör i projektet. Jag kommer senare gå in lite djupare på olika delar och diskutera dem mer utförligt i kommande bloggar.

JämBredd är ett projekt som syftar till att skapa en plattform för kunskapsutveckling i mångfaldsfrågor kring Mälardalen, samtidigt utbildar vi ett 100-tal processledare och anställda på verksamhetsnivå i 16 olika organisationer i vårt område. Tanken är att rikta utbildningar dels mot personer i ledningsnivå (processledare) och dels personer på verksamhetsnivå för att få med både ett topdown och ett bottomup-perspektiv på mångfaldsfrågor i de verksamheter som deltagarna representerar.

Processledarutbildningen utgörs av cirka 40 personer som träffas nio gånger under 2010. Varje tillfälle utgörs av ett tema och dokumenteras löpande av deltagarna. Portfolion blir en av examinationsformerna på utbildningen, som ger deltagarna 7,5 högskolepoäng. En annan examinationsform utgörs av det utvecklingsarbete deltagarna driver i sin egen verksamhet.

Parallellt med processledarutbildningen driver vi 10 stycken forskningscirklar i olika verksamheter. Forskningscirklarna leds av forskare på Mälardalens högskola och de syftar till att skapa en plats för lärande och reflektion kring mångfaldsfrågor i de deltagande organisationerna. Flera av cirklarna är kopplade till verksamheter i förskola och skola, men även sociala verksamheter, verksamheter för områdesutveckling, jobbmatchning, vård och omsorg finns med.

Utöver dessa utbildningsformer driver vi en interkulturell ledarskapsutbildning för hela kommunledningen i Flens kommun. Vi kommer dessutom under våren och hösten att arrangera öppna föreläsningar i genus- och mångfaldsfrågor, på Mälardalens högskola.

Det är med andra ord ganska mycket att hålla i och förvirringen är stundtals stor. Sedan jag började i höstas har dock mycket positivt hänt och jag ska som sagt återkomma till det. En av de viktiga frågorna för ett projekt som detta är: Hur får man hållbarhet i det man gör? Det är en, som jag ser det, helt avgörande fråga. För varför ska man hålla på med projekt som bara gör avtryck under tiden det finns avlönade personer som arbetar med det? Det finns en uppenbar risk att viktiga frågor faller ur agendan och att viktigt utvecklingsarbete dör.

I bästa fall lever positiva förändringar kvar ett litet tag men sen återgår allt till ett ursprungligt status que. Det har skett många gånger förr… I nästa blogg kommer jag bland annat att skriva om vad som gör JämBredd till något mer än en dagslända.